Lantbruksinriktningens popularitet ökar överlag, läget i Örebro är stabilt men arbetet med att attrahera unga till branschen måste fortsätta med bibehållen intensitet.

I september 2019 genomförde AgroÖrebro ett frukostseminarium i Sveriges Riksdag. Fokuset var frågor som tangerade ökad konkurrenskraft, attraktionskraft och kompetenskraft till Svenskt lantbruk. Där och då såg vi bland annat vikande söktal till Naturbruksprogrammet överlag och till inriktningen lantbruk i synnerhet, samtidigt som jordbruksföretagarnas medelålder var 59 år och mer än 12 000 svenska lantbrukare var 70 år eller äldre. Läget var med andra ord alarmerande.

Nu ser vi glädjande nog att trenden har vänt och rekordmånga ungdomar söker sig till Naturbruksprogrammets inriktning lantbruk. Programinriktningens attraktivitet i Örebro kan ännu inte jämföras med intresset som uppvisas för en framtid inom lantbruket i exempelvis Västernorrland och Västra Götaland, men söktrycket har ändå stabiliserats vilket bådar gott för framtiden.

Kompetensförsörjning är avgörande för att de gröna näringarna ska kunna växa och vara konkurrenskraftiga. Det är därför glädjande att trenden med få sökande till landets lantbruksinriktningar har vänt och att rekordmånga unga ser de gröna näringarna och lantbruket som en attraktiv bransch att arbeta inom. På Gröna arbetsgivares hemsida, kunde vi den 25 juni läsa, att höstens antagning till Naturbruksprogrammet visar på ett rekordhögt intresse bland unga att läsa lantbruk på gymnasiet. Totalt har inriktningen lantbruk 773 förstahandssökande elever vilket innebär en ökning med 44 elever i jämförelse med 2023 års sökresultat. Detta ett kvitto på att Gröna arbetsgivares arbete med att attrahera unga till branschen gett resultat och det ökade intresset för lantbruk är inte bara välkommet i branschen utan avgörande för lantbrukets framtid.

Jordbruksföretagarnas medelålder är fortfarande 59 år. För drygt 10 år sedan, eller rättare sagt år 2013 var samma siffra 57 år vilket klart och tydligt visar att lantbruket inte har den återbäring av arbetskraft som branschen behöver för att framtidssäkras. I Jordbruksverkets totalundersökning av det svenska jordbrukets struktur år 2020 rapporterades att jordbruket sysselsatte drygt 166 000 personer men också att en så stor andel som 33% av jordbruksföretagarna med enskild firma var över 65 år. Tio år tidigare var den siffran 25% och år 2020 kunde Jordbruksverket dessutom konstatera att arbetskraften på jordbruksföretag som brukar över 100 hektar mark vanligen är mellan 55 och 64 år. Det är således fantastiskt att Naturbruksprogrammets lantbruksinriktning nu lockar fler unga människor till sig än på mycket länge men vi får inte slappna av och mer måste göras.

I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2023 uppgav nämligen 25% av företagen inom Primärproduktionen att tillgången till lämplig arbetskraft var det största tillväxthindret för verksamheten. Samma år synliggjorde SCB:s Arbetskraftsbarometer en stor brist på kompetens med en gymnasial utbildning med inriktning mot naturbruk. Där och då uppgav totalt 87% av arbetsgivarna inom sektorn en brist på yrkeserfarna och 63% en brist på nyexaminerade med denna utbildningsbakgrund. Naturbruksgymnasiernas och branschens förmåga att locka till sig studeranden är således avgörande för svensk livsmedelsproduktion och i SCB:s rapport, Trender och prognoser 2023, redovisas en brist på naturbruksutbildade på gymnasial nivå fram till år 2040.  Inom primärproduktionen understryks särskilt att det behövs en ökad kompetens inom teknik och entreprenörskap för att sektorn på sikt ska vara hållbar och konkurrenskraftig. Det är således särskilt glädjande när nya rapporter gör gällande att söktalet till att gå Naturbruksprogrammets inriktning lantbruk ökade med 38% i Västernorrland, eller att Västra götalandsregionens fyra Naturbruksgymnasier de senaste åren, under parollen Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet, haft en stadig tillväxt och rekordhögt söktryck.

Men hur ser då trenden ut med sökanden till Naturbruksprogrammets inriktning lantbruk i Örebro? Hösten 2021 inleddes flytten av Kvinnerstagymnasiets Naturbruksprogram till Karolinska gymnasiet i ambitionen om att göra Naturbruksprogrammet och dess inriktningar mer attraktiva. I samband med flytten till Karolinska gymnasiet genomgick också lantbruksinriktningen stora förändringar. Bland annat flyttades stora delar av den praktiska undervisningen bort från Kvinnerstaområdet ut på en Kontaktgård/samarbetsgård och genom att erbjuda lantbruksinriktningen som lärlingsutbildning skulle samarbetet med gårdar och lantbruksföretag runt om i länet fördjupas och på så sett ge eleverna en modern och mer lockande tekniskt uppdaterad utbildning. Vi på AgroÖrebro tog kontakt med Natrubruksprogrammets ansvarige rektor, Linnea Gerlström, för att ställa tre snabba frågor för att ta tempen på om Kvinnerstagymnasiets flytt och revideringen av Naturbruksprogrammets lantbruksinriktning har gett önskade resultat

Vi börjar med att fråga om Linnea och hennes kollegor märkt av några positiva effekter för Naturbruksprogrammets lantbruksinriktning sedan utbildningen blev en del av Karolinska Gymnasiets utbildningsutbud 2021.

Att tillhöra en ny skolorganisation har varit positivt för både elever och lärare. Vi har sökande till alla inriktningar och inriktningen Lantbruk går framåt svarar Linnea Gerlström. Vår verksamhet på Kontaktgården fungerar väl och eleverna trivs vilket inte minst syns i våra brukarundersökningar berättar hon.

Har då flytten haft någon positiv effekt för söktrycket till inriktningen lantbruk?

Lantbruksutbildningen har idag 12 elever och två som står på kö. Det är samma söktryck som för ht 2023 så vi upplever ett jämt och stabiliserat söktryck vilket är positivt.

Ser ni några utmaningar framför er?

Ja det finns lite problem med att hitta APL-platser. Det skulle vi behöva fler av.

Då AgroÖrebro kontaktar Linnea befinner vi oss mitt i skolstarten, så vi väljer inte att ställa fler frågor denna gång. Vi kan konstatera att något positivt är på gång även i vår region och att ett såväl bredare som djupare samarbete med länets lantbruksföretag skulle kunna generera fler elever på sikt. Detta är positivt och i jämförelse med hur situationen såg ut 2019, verkar saker och ting gå åt rätt håll även om det naturligtvis hade varit än bättre om söktrycket i Örebro hade speglat utvecklingen i Västra Götaland.

Kanske ser vi nu början på en positiv trend som på sikt kan möta lantbrukets behov av ny arbetskraft. AgroÖrebro kommer självfallet följa utvecklingen men vi kommer också att djupdyka i om lantbrukets behov av kompetensutvecklingsmöjligheter tillgodoses inom andra delar av det förordningsstyrda utbildningsväsendet. Att produktionsenheter blir färre men samtidigt större, medför ju också ett ökat behov av kompetens inom arbetsledning, driftplanering, strategisk företagsledning, riskhantering, ekonomi, entreprenörskap och affärsmannaskap, utbildning som kan tillgodoses genom yrkeshögskolan. Hur utbudet yrkeshögskoleutbildningar ser ut och varför det ser ut som det gör återkommer vi till här framöver.