Svensk livsmedelsproduktion under och efter Coronavirusets framfart
Posted By : March 19, 2020

Torsdag 12/3 kallade landsbygdsminister Jennie Nilsson till möte med branschorganisationer, företag och fackliga representanter inom livsmedelssektorn för att skapa en bild av vilken beredskap vi har att hantera den rådande situationen. (Regeringskansliet 20200312)

Oron för Coronaviruset har börjat sprida sig i samhället och det är inte bara åtgången på handsprit och andningsskydd som påverkas. På många håll i landet bunkrar konsumenterna torrvaror och det har i vissa fall lett till att det har kunnat upplevas som ganska tomt på butikshyllorna. I vissa butiker har försäljningen tidvis ökat med uppåt 60% på t ex pasta, ris och konserver (Dagens handel 20200302).

Även avtalsförhandlingarna mellan Livsmedelsföretagen och deras fackliga motparter påverkas av virusets härjningar. Branschen har länge kämpat i motvind med höga produktions- och lönekostnader och en fullt utvecklad pandemi skulle kunna slå hårt mot Sveriges livsmedelsproducenter.

“Löneökningstakten måste, oavsett avtalets längd, vara så pass måttlig att den tydligt tar hänsyn till industrins behov av att klart förbättra konkurrenskraften och motverka de senaste årens alltför höga kostnadsökningar, vilket har drabbat svenska livsmedelsföretag hårt.”

Vi är positiva till ett treårigt avtal – men Coronaviruset kan kräva extraordinära åtgärder,  Livsmedelsforetagen.se 2020

Samtidigt kan det i förlängningen vara så att det för Svensk del skulle kunna bli positiva efterverkningar efter virusets härjningar i Kina. I takt med att kraven på livsmedelssäkerhet ökar skulle den Svenska exporten kunna ta marknadsandelar på den Kinesiska marknaden (Livsmedel.se, 20200224). Även Swedbank ser eventuella positiva effekter på längre sikt för den svenska livsmedelsproduktionen eftersom det kan ge svenska jordbruksvaror ett uppsving som kan leda till en ökad försörjningsförmåga vilket gynnar både lantbrukaren och konsumenten (DI.se, 20200312)

Idag är det svenska samhället sårbart i frågor som gäller både livsmedelsförsörjningen och andra viktiga områden. Vi behöver från grunden bygga upp en hållbar och motståndskraftig försörjning för att kunna möta behovet av mat, drivmedel och insatsvaror, menar Daniel Bäckström, riksdagsledamot och försvarspolitiskt talesperson för Centern. Det innebär t ex att producera mer biodrivmedel, hitta bättre lösningar för reservkraft och lokal elproduktion samt att skapa bättre förutsättningar för jordbruket och livsmedelsförsörjningen. Oavsett vad det är som orsakar oron finns det en större trygghet i en produktion som är fördelad på flera mindre enheter än ett fåtal större då det är lättare och större risk för att hela produktionen slås ut om den är helt centrerad till en plats (Altinget 20200310).

“Det kommer att vara enklare för en fiende att slå ut ett fåtal stora produktionsanläggningar än hundratusentals småskaliga.”

Daniel Bäckström, Altinget 20200310

Trenden i livsmedelsindustrin pekar på att just det lokalproducerade är hetast just nu, följt av hälsosam mat och klimatavtryck (Livsmedelsforetagen.se 20200312). Svenska folkets preferenser går därmed helt i linje med vad som förordas ur ett försörjningsperspektiv.

“Min bedömning så här långt är att svensk livsmedelsproduktion är en av få vinnare, säger Carl Eckerdal, chefekonom för Livsmedelsföretagen.”

Lokalproducerat gynnas av coronakrisen, SVD.se 20200312
<-- 4539333 -->
Translate »