Den svenska livsmedelsproduktionen har hög miljöprestanda
Posted By : April 28, 2020

“Sverige är bra på att begränsa växthusgasutsläpp och näringsläckage…”

SLU, 2018

 

Livsmedel av olika slag produceras i hela världen, olika grödor under olika förutsättningar, och alla typer av livsmedelsproduktion ger ett avtryck i miljön. Avtrycket beror dels på hur livsmedelsproduktionen går till, men också på de förutsättningar som finns t ex i form av klimat,väder och markförhållanden. Beroende på vilka faktorer som studeras kan resultatet variera men totalt sett håller svensk livsmedelsproduktion en hög miljöprestanda.

Faktorer som studeras är t ex:

  • Utsläpp av växthusgaser
  • Näringsbalans
  • Näringsläckage
  • Ammoniakutsläpp
  • Användning av bekämpningsmedel
  • Jordbrukets vattenanvändning
  • Nitratförorening av grundvatten

uttryckt i kg/ha. (SLU, 2018)

Det finns två sätt att räkna på miljöbelastningen inom livsmedelsproduktionen. Det ena är att använda enheten kg/ha, vilket vi ofta gör här i Sverige. Det andra sättet är att titta på kg/kg producerad vara. Valet av enhet kan ge ganska olika resultat för en och samma verksamhet och det är därför viktigt att veta vilken enhet som används när man jämför olika värden.

Vid beräkning av miljöprestandan inom djurproduktionen kan enheten ha avgörande betydelse för hur bilden ser ut. I länder där man har många djur på liten yta ger enheten kg/kg ett mycket positivt resultat ur ett miljöbelastningsperspektiv. (SLU, 2018) Samtidigt vet vi att en intensiv djurproduktion med många djur på liten yta är nära sammanlänkat med en hög antibiotikaanvändning, vilket inte är eftersträvansvärt. I USA finns det studier som visar att intensiv djurproduktion kan vara en folkhälsofara:

“80 % av all antibiotika i USA säljs till jordbruket för att tillsättas till djurfoder. I USA används antibiotika även på friska djur för att få dem att växa snabbare.”

SVT, 2013

 

I Sverige bedriver vi inte denna typ av djurproduktion och antibiotika får endast användas vid behov till de djur som behöver det.

“Friska djur behöver inga mediciner eller antibiotika. I Sverige är vi unika med god djuromsorg som ger friska djur.”

Gård och djurhälsan, 20200428

 

Den typen av djurproduktion som bedrivs i Sverige bidrar också till ett öppet landskap och en hög biologisk mångfald. Betesdjur är en förutsättning för att många av de arter som växer och lever i betesmarker ska kunna finnas kvar i framtiden. I en betad hage kan det finns så mycket som 40 olika arter per kvadratmeter och den biologiska mångfalden bidrar till renare luft, att koldioxid binds som kol i marken, matjordsbildning, och pollinering. En hög biologisk mångfald gör dessutom ekosystemen mindre känsliga för klimatpåverkan vilket kan vara avgörande för att hantera plötsliga miljöförändringar.

“Betande djur i naturbetesmarker är helt avgörande för att hålla stora delar av vårt landskap öppet.”

Naturskyddsföreningen, 20200428

 

Om alla faktorer kring Svensk köttproduktion vägs samman är den mer klimatsmart än produktionen i många andra länder, oavsett vilken enhet som används. Om detta och andra områden som belyser den svenska livsmedelsproduktionens miljöprestanda kan du hör mer i ett av LRF:s webbinarier: Miljöprestandan i svensk matproduktion (20180417).

<-- 4539333 -->
Translate »